Sport besegrade i onsdags LeKi på bortaplan efter en enorm kämpainsats. Matchen gick till största delen i Sports regi, som så ofta förr under denna säsong, men LeKi lyckades detta till trots bättre med målskyttet under de två första perioderna. Inför tredje perioden låg Sport under med två mål, men sedan började det hända saker.

Vad var det som riktigt hände, lagledare Markus Jämsä?

I omklädningsrummet inför den tredje perioden kunde man skynja en beslutsam feelis kring laget. Det gemensamma beslutet var att vi skulle fortsätta på samma sätt, dvs hålla upp den goda farten och energin. Direkt från början av perioden började spelet flyta på bra och vi fick pressen in i motståndarnas zon. Efter en stund märkte vi att motståndarnas backar började gå på knäna och det gav än mer vatten på kvarn. Samtliga av våra gubbar höjde intensiteten ännu ett snäpp. När Pete sedan lyckades med målgörandet började tron om en vinst växa. I båset förundrades vi över Henri Manninens fart, en turbo-knapp hade tryckts in och han for runt isen som en missil. Det smittade av sig och fortsättningen av perioden gick på absolute toppfart. Lyckade prestationer avlöste varandra och vi kunde båda kvittera och även gå om av bara farten.

Vad berodde allt detta enligt din mening på?

Under lagets julfest förra veckan märkte vi att lagets lagkänsla hade vuxit och att gänget är sammansvetsat både på fritiden som inne i rinken. En del av detta kan vi tacka Anttis mentala träningspass från början av veckan. En central punkt i den träningen var förmågan att kunna koncentrera sig på det viktigaste. Denna koncentration kunde man se spår av under matchen. Förutsättningarna i Lempäälä var inte till vår fördel, en kall ishall och en någonsorts anemisk känsla på läktaren. En jobspost kom iochmed att Kim nabb ådrog sig en mindre skada. Bussen gick dessutom sönde rpå tillbakavägen och vi var tvungna att beställa en ny buss att hämta oss. Men glädjen och självförtroendet påverkades inte det minsta.

Vad är situationen med Kim?

Turligt nog var det inget allvarligt. En blessyr på övre delen av kroppen, men det var turligt nog inte det revbensbrott som vi misstänkte först.

Hur går ni vidare härifrån mot fredagens hemmamatch?

Självförtroendet och tron på den egna förmågan att lyckas är stark. Sista matchern innan den välförtjänade julpausen får säkert grabbarna att ge sitt allt under matchen. Alla spelares målsättning är att avsluta höstomgången med en seger och på samma gång säkerställa fjärdeplatsen i serietabellen. Precis som Antti under något skede hade som lagets målsättning.